jag har cyklat en mil för att köpa godis
rubriken säger ju allt.
skriveliv
hej hej hallå i dagboken.
den här helgen var min första helg här som jag varken hade konsert eller besök och alltså bara kunde ägna mig åt folkhögskolelivet fullt ut. so i did. på fredagen anordnades det mellanstadiedisco i östanpentryt. det var så jävla kul, killarna hade gå-in-i-väggen-lugg eller mittbena och häng och tjejerna var minst lika fantasifullt utstyrda. musiken känner ni alla till. dock var det mer drag mindre pinsam stämning än på ett ordinärt mellanstadiedisco. tyvärr också mindre limbo och mindre ryska posten (det är för lite intriger på den här skolan av alla slag!). efter en timmes oerhört intensivt dansande till riktiga hits av musikaliskt lågvattenmärke (betänk att 90% av de deltagande har ambition att bli proffsmusiker inom motsatta genrer) dog festen. det var helt stört. folk gick till olika ställen i fem minuter och resten av kvällen gick alla bara runt och letade efter varandra och undrade "vart tog festen vägen?" i sina stilla sinnen.
på lördagen var det linköpingskrogpremiär. jag maria sandra sanna och ellinore (namnen säger er ju ingenting men de är bäst på plats så de kommer nog förekomma här fler gånger) åkte till tidernas ställe och hade tidernas kväll. ellinore skaffade sig tillochmed en dejt, och det hypar vi som om det var giftermål på gång för det händer som sagt inte mycket. det är kul. det var kul. hela kvällen var kul, förutom när vi var tvungna att tokspringa till sista pendeln för att garderobskillen var okristligt långsam. det var verkligen typ det jobbigaste jag har gjort i hela mitt liv. jag var tvungen att lägga mig på marken efteråt. känns lovande inför lumpen (det är bara två månader kvar lite drygt shit shit shit!)
hela söndagen (från när jag vaknade klockan tolv efter att ha somnat halv fem) vigdes åt världens bästa brädspel - diplomacy! faktiskt världens bästa spel. det beror bara på strategi och taktik och ingen slump alls. det var väldigt avancerat och roligt, man allierade sig med varandra på hemliga pratstunder och kunde både samarbeta och gå bakom ryggen på varandra. det var krig och man skulle ta över länder, jag var turkiet. hela partiet tog 9,5 timmar. jag kom tvåa!! jag var så jävla grym. i dubbel bemärkelse. fantastiskt spel faktiskt, man måste dock vara sju personer, varken mer eller mindre, så det är lite svårt att styra upp. på det sättet är det ju idealiskt att gå på folkis. nu i helgen ska vi spela hellgame, the game of infernal intrigue. (dilomacy är international intrigue) där man ska ta över en av helvetets nio kretsar. kul! det tar inte riktigt lika lång tid heller. en liten fördel faktiskt med tanke på mitt tålamod, humör och tendens att vara riktigt dålig förlorare.
en härlig helg som ni ser, men nu har min hypofys fått spatt och producerar melatonin i stort överflöd. jag har typ aldrig varit såhär trött. och handlingsförlamad. men det är som det är, snart är det ju HÖSTLOV (känns gött att fortfarande få lov att ha lov, världens bästa ord).
självgående gräsklippare och tillhörande varningsskylt! sött sött sött
den här helgen var min första helg här som jag varken hade konsert eller besök och alltså bara kunde ägna mig åt folkhögskolelivet fullt ut. so i did. på fredagen anordnades det mellanstadiedisco i östanpentryt. det var så jävla kul, killarna hade gå-in-i-väggen-lugg eller mittbena och häng och tjejerna var minst lika fantasifullt utstyrda. musiken känner ni alla till. dock var det mer drag mindre pinsam stämning än på ett ordinärt mellanstadiedisco. tyvärr också mindre limbo och mindre ryska posten (det är för lite intriger på den här skolan av alla slag!). efter en timmes oerhört intensivt dansande till riktiga hits av musikaliskt lågvattenmärke (betänk att 90% av de deltagande har ambition att bli proffsmusiker inom motsatta genrer) dog festen. det var helt stört. folk gick till olika ställen i fem minuter och resten av kvällen gick alla bara runt och letade efter varandra och undrade "vart tog festen vägen?" i sina stilla sinnen.
på lördagen var det linköpingskrogpremiär. jag maria sandra sanna och ellinore (namnen säger er ju ingenting men de är bäst på plats så de kommer nog förekomma här fler gånger) åkte till tidernas ställe och hade tidernas kväll. ellinore skaffade sig tillochmed en dejt, och det hypar vi som om det var giftermål på gång för det händer som sagt inte mycket. det är kul. det var kul. hela kvällen var kul, förutom när vi var tvungna att tokspringa till sista pendeln för att garderobskillen var okristligt långsam. det var verkligen typ det jobbigaste jag har gjort i hela mitt liv. jag var tvungen att lägga mig på marken efteråt. känns lovande inför lumpen (det är bara två månader kvar lite drygt shit shit shit!)
hela söndagen (från när jag vaknade klockan tolv efter att ha somnat halv fem) vigdes åt världens bästa brädspel - diplomacy! faktiskt världens bästa spel. det beror bara på strategi och taktik och ingen slump alls. det var väldigt avancerat och roligt, man allierade sig med varandra på hemliga pratstunder och kunde både samarbeta och gå bakom ryggen på varandra. det var krig och man skulle ta över länder, jag var turkiet. hela partiet tog 9,5 timmar. jag kom tvåa!! jag var så jävla grym. i dubbel bemärkelse. fantastiskt spel faktiskt, man måste dock vara sju personer, varken mer eller mindre, så det är lite svårt att styra upp. på det sättet är det ju idealiskt att gå på folkis. nu i helgen ska vi spela hellgame, the game of infernal intrigue. (dilomacy är international intrigue) där man ska ta över en av helvetets nio kretsar. kul! det tar inte riktigt lika lång tid heller. en liten fördel faktiskt med tanke på mitt tålamod, humör och tendens att vara riktigt dålig förlorare.
en härlig helg som ni ser, men nu har min hypofys fått spatt och producerar melatonin i stort överflöd. jag har typ aldrig varit såhär trött. och handlingsförlamad. men det är som det är, snart är det ju HÖSTLOV (känns gött att fortfarande få lov att ha lov, världens bästa ord).
självgående gräsklippare och tillhörande varningsskylt! sött sött sött
social inkompetens
hej hej hej hej
jag har lånat larseriklarssonskiva i notbibblan och rippat den. jag känner mig mycket kriminell men detta har nu möjliggjort att jag kan sitta i bibblan med både internet framför ögonen och förklädd gud i öronen på samma gång. jag gillar faktiskt förkläddis. ni borde lyssna på den. ge den 31 minuter av ert liv! den har inte ens ett kristet budskap!!
irritationsframkallande saker, top två:
2. svårlästa noter eller omöjliga taktarter och tempon. eller allra helst en kombination.
1. människor som för en dialog som om den vore en teaterföreställning.
alltså, det finns folk på den här skolan som ALDRIG pratar om normala saker. idag tillexempel satt två personer (varav den ena en fd elev som tyvärr var här på besök och som till vardags pluggar till präst (!) fast han inte blev troende förrän på gymnasiet (!!!) vafan??) satt och pratade om ost och tomatsoppa, och DET är okej, men sen skulle de föra in massa jävlafjantiga teologi/filosofitermer i det och ba "med ost, vad menar du då?" "är du inte bekant med ost ? betyder det att du har inmundigat för lite ost eller att du besitter för små mängder kunskap......." och "kan man anta att du skulle kunna acceptera, säg, små fragment av ost i en lite större skål af tomatsoppa BLABALBLABLABLABLABAL" alltså de höll på så i en KVART jag ba "pratar ni någonsin om normala saker?" och kräktes lite på dem (tomatsoppan..) och gick. samma sak dagen innan vid lunchen då jag råkade hamna vid det här bordet (ve och fasa) och de höll på på samma sätt, jag har förträngt vad det var för ämne. och så tog en annan socialt inkompentent människa fram en jävla STÄMGAFFEL som han alltid går runt med och HÖLL DEN ÖVER MIN MAT för att jag satt emellan honom och prästens kompis. jag tog såklart demonstrativt bort armen som snuskade sig framför mitt ansikte och han fortsatte och sa "ajg ska bara kolla om erik kan ta ett A även när han äter" då gick jag. det känns som att allt de gör (förutom möjligtvis stämgaffeln som bara var genomstört) är till för åskådare. som att det skulle på något sätt vara intressant för nån annan??? jag dör dör och dör. en liknande sak fast mer åt det provokativa hållet hände mig i matsalen en annan dag här i veckan. stämgaffelkillen började prata om abort. finns det något trevligare matpratämne? iallafall sa han saker som att "barn inte har någon personlighet förrän de är tre år och därför var det okej att döda oönskade sådana fram tills dess" och "om en tjej blir gravid och vill ha barnet men inte pappan vill så borde han slippa ansvar" och när jag då givetvis gav honom onda ögat sa han "ja och samma sak ska självklart gälla om det bara är pappan som vill ha barnet, då kan ju mamman föda det och ge det till honom" och trodde på något märkligt vis att han hade RÄDDAT SITUATIONEN. herre... ja han kan ju säga vad han vill för han kommer ändå aldrig komma i den situationen att någon vill föda hans barn. öh.
inget händer häääääääääär. jag är asocial för jag orkar inte umgås med mongon och på något sätt lyckas det alltid vara ett mongo på de allmänna ytorna. så jag håller mig undan, ibland tar jag med mig rasmus till biljard eller pingisrummet och ibland sätter jag mig på sandras säng och pratar om vettiga saker. dessutom har jag extremt mycket lektioner och jättemycket att öva på så det borde vara okej. några roliga saker är dock på tapeten, eller vad man säger: imorgon är det 90talsdisco ala mellanstadiet i östan. nästa vecka blir det eurodisco. på söndag ska jag vara med och spela diplomacy. det är ett diskussionsstrategispel som tar åtta timmar och är jättefulländat enligt karljohan. jag tror verkligen det kommer vara kul, man är varsin stormakt (sju spelare varken mer eller mindre) och så ska man konspirera med varandra och så tills man vinner. jag återkommer om det på söndag (om det är något att ha) i vilket fall får vi fika så det är värt.
just det! jag gick med i bokcirkeln på skolan igår. vi ska läsa glasborgen, tror jag att den hette.
nej nu ska jag gå och öva lite, valthornet spelar inte sig själv.
jag har lånat larseriklarssonskiva i notbibblan och rippat den. jag känner mig mycket kriminell men detta har nu möjliggjort att jag kan sitta i bibblan med både internet framför ögonen och förklädd gud i öronen på samma gång. jag gillar faktiskt förkläddis. ni borde lyssna på den. ge den 31 minuter av ert liv! den har inte ens ett kristet budskap!!
irritationsframkallande saker, top två:
2. svårlästa noter eller omöjliga taktarter och tempon. eller allra helst en kombination.
1. människor som för en dialog som om den vore en teaterföreställning.
alltså, det finns folk på den här skolan som ALDRIG pratar om normala saker. idag tillexempel satt två personer (varav den ena en fd elev som tyvärr var här på besök och som till vardags pluggar till präst (!) fast han inte blev troende förrän på gymnasiet (!!!) vafan??) satt och pratade om ost och tomatsoppa, och DET är okej, men sen skulle de föra in massa jävlafjantiga teologi/filosofitermer i det och ba "med ost, vad menar du då?" "är du inte bekant med ost ? betyder det att du har inmundigat för lite ost eller att du besitter för små mängder kunskap......." och "kan man anta att du skulle kunna acceptera, säg, små fragment av ost i en lite större skål af tomatsoppa BLABALBLABLABLABLABAL" alltså de höll på så i en KVART jag ba "pratar ni någonsin om normala saker?" och kräktes lite på dem (tomatsoppan..) och gick. samma sak dagen innan vid lunchen då jag råkade hamna vid det här bordet (ve och fasa) och de höll på på samma sätt, jag har förträngt vad det var för ämne. och så tog en annan socialt inkompentent människa fram en jävla STÄMGAFFEL som han alltid går runt med och HÖLL DEN ÖVER MIN MAT för att jag satt emellan honom och prästens kompis. jag tog såklart demonstrativt bort armen som snuskade sig framför mitt ansikte och han fortsatte och sa "ajg ska bara kolla om erik kan ta ett A även när han äter" då gick jag. det känns som att allt de gör (förutom möjligtvis stämgaffeln som bara var genomstört) är till för åskådare. som att det skulle på något sätt vara intressant för nån annan??? jag dör dör och dör. en liknande sak fast mer åt det provokativa hållet hände mig i matsalen en annan dag här i veckan. stämgaffelkillen började prata om abort. finns det något trevligare matpratämne? iallafall sa han saker som att "barn inte har någon personlighet förrän de är tre år och därför var det okej att döda oönskade sådana fram tills dess" och "om en tjej blir gravid och vill ha barnet men inte pappan vill så borde han slippa ansvar" och när jag då givetvis gav honom onda ögat sa han "ja och samma sak ska självklart gälla om det bara är pappan som vill ha barnet, då kan ju mamman föda det och ge det till honom" och trodde på något märkligt vis att han hade RÄDDAT SITUATIONEN. herre... ja han kan ju säga vad han vill för han kommer ändå aldrig komma i den situationen att någon vill föda hans barn. öh.
inget händer häääääääääär. jag är asocial för jag orkar inte umgås med mongon och på något sätt lyckas det alltid vara ett mongo på de allmänna ytorna. så jag håller mig undan, ibland tar jag med mig rasmus till biljard eller pingisrummet och ibland sätter jag mig på sandras säng och pratar om vettiga saker. dessutom har jag extremt mycket lektioner och jättemycket att öva på så det borde vara okej. några roliga saker är dock på tapeten, eller vad man säger: imorgon är det 90talsdisco ala mellanstadiet i östan. nästa vecka blir det eurodisco. på söndag ska jag vara med och spela diplomacy. det är ett diskussionsstrategispel som tar åtta timmar och är jättefulländat enligt karljohan. jag tror verkligen det kommer vara kul, man är varsin stormakt (sju spelare varken mer eller mindre) och så ska man konspirera med varandra och så tills man vinner. jag återkommer om det på söndag (om det är något att ha) i vilket fall får vi fika så det är värt.
just det! jag gick med i bokcirkeln på skolan igår. vi ska läsa glasborgen, tror jag att den hette.
nej nu ska jag gå och öva lite, valthornet spelar inte sig själv.
we hate it when our friends become successful
right
det bästa med den här dagen är att det finns en fantastisk morrisseyskiva till förfogande i biljardrummet.
det bästa med den här dagen är att det finns en fantastisk morrisseyskiva till förfogande i biljardrummet.
god höst!
hej hej, hallå i dagboken.
jag är i örebro igen och jag och mamma sitter och kollar på stjärnor på is. haha. det är ganska kul men jag är ganska trött och har gammalt schampoo i ögonen och vill ta ut linserna men då blir jag blind för mina glasögon är hemma på lunne. egentligen suger det att vara här för jag tappar ambis och övningstid och har inga kläder här det känns ofräscht. något som däremot är fräscht är tårta till frukost. och min paintbild är jävligt fräsch. hösten är ganska fräsch. och senare ikväll ska jag se på tidernas fräschaste film - toystory 2.
jag och stina var och hälsade på världens fantastiskaste kvinna på sjukhuset som numera är cancerfri. jag blev så himla glad av världens gladaste sötaste tjej och hur bra hon är!
i veckan som gått hade vi klassiska kammarmusikkonserter tisdag-onsdag-torsdag. det var så jävla bra, helt galet. kammarmusik är den klassiska musikens kanske roligaste form. så jädra häftigt. vi har jobbat med kvinnliga kompositörer och egentligen tycker jag att det är en konstig grej eftersom man då sätter kvinnor i en särställning först INNAN man börjar jämställa, sånt gör mig trött och matt och trött, men det är faktiskt bra också för annars hade man inte fått kontakt med så många kvinnliga tonsättare och mycket av det vi har spelat har varit riktigt bra trots att det mesta är modernt (eftersom kvinnor som komponerade innan 1950 inte riktigt lanserades på samma villkor som män så finns det i princip bara modern helt oförståerlig musik att finna). modern fritonal musik är ingen riktigt hit i tell you..
jag spelade med blåskvintett (oboe, fagott, klarrinett, flöjt och horn) ett jättemysigt stycke av claude arrieu på onsdagen. vi avslutade konserten och gjorde publiken glad och lycklig. dock var de flesta andra ledsna och olyckliga för andrea, vår eminente oboist, slutade på skolan pga för få lektioner och så. jag förstår henne, herregu, jag tycker det är för mycket övningstid, vad är det då för en oboe?
på torsdagen var det brasskvintettslunchkonsert (två trumpeter, horn, tuba, trombon) det var sjukt jädra kul. vi har kämpat oss till döden trötta på ett fritonalt helsjukt stycke av allas vår karin rehnqvist. det var högst tre takter i rad med samma taktart, det var rytmer som var nästan omöjliga att räkna fram och i princip helt melodilöst. i praktiken en kvarts gemensam improvisation och jädrigt mycket lek. vi gjorde ploj av det hela och gick av scenen vartefter vi spelat vår sista ton och ensam satt tubaisten kvar och mullrade i sitt lägsta register. publiken blev konfunderad och började skratta innan de applåderade. det var kul och jag tror allvarligt talat att vi var ganska nära sanningen när vi spelade. det var mycket uppskattat, jag kommer sakna VALV en aning. jag ska försöka hitta en inspelning det vore intressant.
nu är det ny kammarmusikperiod och det innebär musik som går att förstå. det ska bli jubileumskonsert för skolan fyller 140 år, eller 160 eller nåt. musiklinjen fyller 50 år. party.
mitt ledsnaste på lunnevad är att allt roligt händer efter jul. turnévecka och utlandsresa och grejer. och då ligger jag ju i ett tält och fryser eller sitter i uniform och putsade skor och spelar marschmusik. men det kan ju vara skönt att slippa all hets kring sökningsveckan på lunne. och AMK kommer väga upp det mesta hoppas jag och hör jag ibland från de som varit där. det är dock illa att vi rycker in mitt i läsåret så att säga. konstig grej.
igår när jag och robbin gick på stan var det någon som visslade. jag stannade till och sa
j - var det du som visslade?
r - nej?
j - det var någon som visslade på mozarts tredje hornkonsert!!
r - ??? (du har blivit alldeles för insnöad på klassisk musik galning)
då kommer det fram en söt herre med stora glasögon och säger
h - ja förlåt, det var jag..
det kom sedan fram att han satt i svenska kammarorkestern och hade sett min valthornsväska och tyckte att det vore trevligt med lite valthornsgemenskap. och jag håller med honom, att vissla på mozarts tredje hornkonsert är det hemliga internationella något nördiga valthornsspråket. hihi
nu är det upplösning i stjärnor på is! HEJ!
jag är i örebro igen och jag och mamma sitter och kollar på stjärnor på is. haha. det är ganska kul men jag är ganska trött och har gammalt schampoo i ögonen och vill ta ut linserna men då blir jag blind för mina glasögon är hemma på lunne. egentligen suger det att vara här för jag tappar ambis och övningstid och har inga kläder här det känns ofräscht. något som däremot är fräscht är tårta till frukost. och min paintbild är jävligt fräsch. hösten är ganska fräsch. och senare ikväll ska jag se på tidernas fräschaste film - toystory 2.
jag och stina var och hälsade på världens fantastiskaste kvinna på sjukhuset som numera är cancerfri. jag blev så himla glad av världens gladaste sötaste tjej och hur bra hon är!
i veckan som gått hade vi klassiska kammarmusikkonserter tisdag-onsdag-torsdag. det var så jävla bra, helt galet. kammarmusik är den klassiska musikens kanske roligaste form. så jädra häftigt. vi har jobbat med kvinnliga kompositörer och egentligen tycker jag att det är en konstig grej eftersom man då sätter kvinnor i en särställning först INNAN man börjar jämställa, sånt gör mig trött och matt och trött, men det är faktiskt bra också för annars hade man inte fått kontakt med så många kvinnliga tonsättare och mycket av det vi har spelat har varit riktigt bra trots att det mesta är modernt (eftersom kvinnor som komponerade innan 1950 inte riktigt lanserades på samma villkor som män så finns det i princip bara modern helt oförståerlig musik att finna). modern fritonal musik är ingen riktigt hit i tell you..
jag spelade med blåskvintett (oboe, fagott, klarrinett, flöjt och horn) ett jättemysigt stycke av claude arrieu på onsdagen. vi avslutade konserten och gjorde publiken glad och lycklig. dock var de flesta andra ledsna och olyckliga för andrea, vår eminente oboist, slutade på skolan pga för få lektioner och så. jag förstår henne, herregu, jag tycker det är för mycket övningstid, vad är det då för en oboe?
på torsdagen var det brasskvintettslunchkonsert (två trumpeter, horn, tuba, trombon) det var sjukt jädra kul. vi har kämpat oss till döden trötta på ett fritonalt helsjukt stycke av allas vår karin rehnqvist. det var högst tre takter i rad med samma taktart, det var rytmer som var nästan omöjliga att räkna fram och i princip helt melodilöst. i praktiken en kvarts gemensam improvisation och jädrigt mycket lek. vi gjorde ploj av det hela och gick av scenen vartefter vi spelat vår sista ton och ensam satt tubaisten kvar och mullrade i sitt lägsta register. publiken blev konfunderad och började skratta innan de applåderade. det var kul och jag tror allvarligt talat att vi var ganska nära sanningen när vi spelade. det var mycket uppskattat, jag kommer sakna VALV en aning. jag ska försöka hitta en inspelning det vore intressant.
nu är det ny kammarmusikperiod och det innebär musik som går att förstå. det ska bli jubileumskonsert för skolan fyller 140 år, eller 160 eller nåt. musiklinjen fyller 50 år. party.
mitt ledsnaste på lunnevad är att allt roligt händer efter jul. turnévecka och utlandsresa och grejer. och då ligger jag ju i ett tält och fryser eller sitter i uniform och putsade skor och spelar marschmusik. men det kan ju vara skönt att slippa all hets kring sökningsveckan på lunne. och AMK kommer väga upp det mesta hoppas jag och hör jag ibland från de som varit där. det är dock illa att vi rycker in mitt i läsåret så att säga. konstig grej.
igår när jag och robbin gick på stan var det någon som visslade. jag stannade till och sa
j - var det du som visslade?
r - nej?
j - det var någon som visslade på mozarts tredje hornkonsert!!
r - ??? (du har blivit alldeles för insnöad på klassisk musik galning)
då kommer det fram en söt herre med stora glasögon och säger
h - ja förlåt, det var jag..
det kom sedan fram att han satt i svenska kammarorkestern och hade sett min valthornsväska och tyckte att det vore trevligt med lite valthornsgemenskap. och jag håller med honom, att vissla på mozarts tredje hornkonsert är det hemliga internationella något nördiga valthornsspråket. hihi
nu är det upplösning i stjärnor på is! HEJ!
i en militärisk stil
jag har klarat min mönstring, skickat in min namnteckning och nu återstår inte annat än att tagga inryck 7 januari!! AMK AMK AMK AMK AMK AMK AMK
