it's been hurting all the way

haha fyfan alltså. om jag var mina föräldrar skulle jag adoptera bort mig då jag är den odrägligaste av odågor, men jag kan inte adoptera bort mig själv och livet rullar på som om ingenting händer och inget hade hänt sen 1982. tur för mig, otur för dem och alla andra.

jag har tappat bort tidernas viktigaste nyckel. jag kommer få så mycket spööööö välförtjänt spö. jag tappar bort allt jag får ansvar för, jag spiller ut allt jag håller i, jag kan inte hantera några situationer på ett bra sätt för antingen sårar jag mig själv eller någon annan. fan vad värdelöst. det är tråkigt och trist men ganska kul att det verkligen är grymt konsekvent och hundraprocentigt säkert, en regel utan undantag. om jag hade haft ett annat sinnelag hade jag varit död för länge sen, brukar jag tänka. men nu funkar det tack och lov.

moneybrother sjunger i mina öron, jag gillar inte hans röst men det tror han säkert att folk gör. typiskt folk med sånadär röster.

om jag träffade aladdins lampande idag skulle jag ta min tredje önskan:
- ge svenska språket ett utökat utbud på starka ord för de jag kan räcker inte så långt.

jävlar vad fint det satt med en ryssländsk vinst mot sveriges cpfotbollslandslag. rätt åt alla jävla töntiga supportrar. det finns tre bra saker med fotbollsEM. 1. man kan sjunga "jävla EM!" på markusevangelistiskt vis 2. fotbollslåtarna: 1, 2, explodera av staffan hellstrand och champione av e-type. 3. sverige fick spö och gick inte vidare. HA!

imorgon ska jag ta itu med sista kullen enervrerande åttondeklassare, styra upp saker och ting samt bli en bättre människa. iallafall lite mer tillmötesgående och lite lite snällare. det här är nästan ohållbart.
förlåt mig sötaste.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0