löv vare va
jag hoppas lite för mycket på saker. min hjärna är under bearbetning och alltså inte helt klar över vad den tänker och tycker på riktigt. men jag vill hoppas och önskar att du vill spendera ditt höstlov i höstlöv här hos mig. jag tror att det skulle fungera.
hösten är fantastisk i skåne
dålig på vardag
jag prövade båda taktikerna. de låga förväntningarnas taktik och de övermodiga tankarnas taktik. och det gick väl ungefär lika bra båda två, nånstans mellan godkäntgränsen och ändårättbra-gränsen. hoppas jag. tänk om man får tillbaka proven nu och ba jaha där försvann hela jullovet. ba där slösade man bort hela terminen på att plugga saker utan något för det. tänk om det blir så. äh, jag ska ju ändå bli lokförare.
jag har en identitetskris. eller inte kris, snarare en konfundation, och en ganska trevlig sådan. men hur förhåller man sig till vem man är och var man passar och varför man inte passar där man kanske är och vad man ska göra åt det när man inte riktigt vet sakernas tillstånd. det undrar jag. jag går runt och ser på mitt liv som en tillfällighet och en fas och inte alls det jag egentligen ska göra. jag kollade på bbc-dokumentär om insekter och kom på att det enda vettiga att göra med sitt liv egentligen är ju att bli naturfilmare och lära sig allt om bins och myrors samhällsuppbyggnad och filma detta med extremt avancerade kameror. hur blir man sån? hur blir man david attenbouhrouhgh? (det är faktiskt precis så hans namn stavas! kan vara svårt att tro!) sen går jag förbi astronomitornet på väg från skolan in till staden där jag faktiskt bor och lever mitt liv och inser att det enda sanna och riktiga att tillbringa sitt liv med är läran om rymden och i det fantastiska kupoltakade stjärnkikartornet är platsen att göra det på. bäää. detta är då ena sidan av identitetsförvirringen, den fortsätter i många olika aspekter av livet. typ relationer i allmänhet, jag har typ tryckt på inaktivera-knappen i min hjärna. det fungerar föga, måste ändra på. bara en sån sak som att jag omöjligt kan välja mellan spexorkestern och plutonskryssningen och phadderåterbjudningen och lunnevadsåterträffen. det är detta med nya vänner, utbytnad och upp-eller-nedgradering. jag gillar det inte kan inte förhålla mig och tar mig tillbaka till välkända tider med välkända människor, som plutonskryssning och lunnevadsåterträff. men alla går vidare och försvinner och sen ba jaha jag får umgås med svtplay. nu ska jag på grund av ovanstående kolla på svtplay om den omöjliga matten och gå med i synestesi-forumet och dela min böljande-tyg-syn på årets dagar och gång.
nåväl, ikväll blir det overall-slasque och fest. jag är precis som markus dålig på vardag men duktig på fest.
femma's comin' up
jävlar vad jag kommer äga på matten imorgon. jag är upplyst och full av insikter och förståelse. jag har sett ljuset. jag är fullärd. jag kan det här. jag kommer få femma. näe, jag kommer fan få alla rätt. guldstjärna!
somna på spikmattan
tröttheten talar!
ig's comin up
vilket skämt. jag kommer med ungefär halv sannolikhet (halv sannolikhet!) kugga min första tenta. josefin "mvg" lindström ballar ur. värderar viktigare saker i livet månne. (som att inte få något jullov för att du måste göra hemtenta då för att du är för lat för att plugga din ouppstyrda jävel?)
jag har kört plugga-ett-bo-kaspers-album-i-taget-taktiken idag. det vill säga att man pluggar under the duration av ett album (inkl. spotifyreklam när spottis varit ljudkällan) och sen göra något annat. men det där andra har ofta tagit många timmar och varit way more intressant än alla jävla plankton. och denna eviga svengelska (som jag försökt illustrera ovan). jag kommer ju inte ens fatta tentauppgifternas formuleringar.
men ikväll var det korridorsfika och vi fick smörgåstårta med majonäsmaräng på. så väldigt innovativt. det krävs väl en arkitektsstudent för sånt!
recension
recension
hittills är bäst hittills (bo k)
att öppna sitt hjärta
att
öppna
sitt
hjärta
jag ska inte göra det jag får inte göra det jag kan inte göra det allting ballar ur då det vet jag. ändå gör jag det. jag ska stänga det en månad och sen ska vi se får vi se kan vi se. och känna.
men jag vet ju redan!
ta
det
tillbaka
men du vet hur jag är, spontaniteten och känslostormarna dominerar oavsett vad det rätta riktiga rationella är. nyttoaspekt, inte nöje direkt. men jag kan inte. tänka bort känna bort och titta bort, det går inte. men! jag kan en annan sak! jag har fått insikten. insikt min vän, jag kan det här nu jag vet hur man gör!
mental
pausknapp
mental
pausknapp
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaajjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjj skriker hjärtat magen lungorna och bukspottskörteln. mjälten levern och hjärtat igen. du vet det jag vet det. släpp. skit i. släck ner. åt vilket håll som helst. ett eller annat.
men
inte
såhär
dagen jag tänkte att jag skulle plugga
äh, man lär sig på tentan!
revingehed
igår återupplevde jag officersmässen på ärade stolta p7! i festlig tillställning på eslövs hemvärnsmusikkårs 70årskalas! det gjorde mig glad och jag nostalgitrippade mig tillbaka i tiden ett drygt år, till ystad military tattoo-veckan som var så himla rolig. och vilket regemente sen! öppet och fritt, fyllt av färgglada höstlöv och gamla trevliga stenhus. fönstrena har inbyggda trappsteg så man kan använda dem som dörr och springa ett varv runt huset när man helst behagar. soldathemmet har en biosalong och officersmässen är som den ska va. å som jag saknar förra sommaren förra året förra livet. det klart man kan ha trevligare sällskap än hemvärnet på revingeheden, tillexempel AMP, trumkåren och hela malaysianska polisen, men festen var fantastiskt trevlig och välsmakande. jag går runt och är jätteglad idag! helt genompositiv till allt. hela skåne är så himla fint på hösten, lövskogarnas döende löv gör all mark och varje träd till en symfoni av brandgulskalans färger och alla hus är så fina överallt vart man ska. låga stenhus på kullerstensgator och gränder. jag triiiiivs. nu måste jag hitta någon i min klass som vill lära sig allt om hydrologi, akvatisk ekologi och matematikens endimensionella analys resten av dagen. helst ute på en parkbänk i en höstpark med picknick och baskermössa och stora halsdukar!
high drama!
det är dramatik hela tiden! hjärtesorger och sjukhus, brandvarnare och folk man inte sett på fem år som dyker upp, grönrehab och vansinniga tidsplaneringar, olika musikprojekt och alla som inte dansar är han som är anhållen i örebro! (på tiden!) hänger inte med i svängarna och distraheras av min upproriska hjärna och alla dessa varför om och men. matematiktentamensstudier skall prioriteras från och med imorgon.
det bra slutet
ett bra slut på en fantastisk tid, bara kärlek inget hat.
peace, love and harmony.
tradera!
två och tre. eller 76 kronor?
jag kommer bli traderoholic om det här får fortgå. men det är ju så kul!
