tranströmmertraggel
mamma och jag läser tranströmmer. mor:
"storm.
plötsligt möter vandraren här den gamla
jätteeken, lik en förstenad älg med
milsvid krona framför septemberhavets svartgröna fästning...
...om man hade läst det här på ett annat språk hade man ju trott att det var översättarens fel"
haha ja, det är verkligen ett evigt tragglande
i nationalencyklopedien (i bokform, dvs typ 20 år gammalt) skriver någon kultiverad förståsigpåare
"redan 1954 förelåg hans stil färdig: en intensivt visionär dikt, full av precist utmejslade formuleringar, visuellt självlysande metaforer, arkaiska mytmotiv och upplevelser av starkt förtätad livskänsla."
mytmotiv? förtätad livskänsla? bah! allt är bara ett skådespel för att svåra människor ska kunna känna sig svåra ostört från vanliga människor som gillar vanliga, vad hette det, precist utmejslade formuleringar. "en anti-fågel skriande i stjärntomhet", va? han har bara slagit upp ord på måfå eller dragit dem ur en hatt. hattpoesi, det gjorde vi på lågstadiet. det var ungefär såhär. nu har alla svenskar fått varsitt exemplar av tranströmmers bästa av någon gammal överlägsen moster i julklapp och känner sig förminskade och lite dumma. svenska akademiens konspiratoriska egentliga mål. hoppas gurra fröding får nobelpriset postumt nästa år.
*
jaja, ibland är det lite bättre. slutet på storm är faktiskt ganska nice:
vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
högt över trädet
det är liksom.. okej. på nåder.
"storm.
plötsligt möter vandraren här den gamla
jätteeken, lik en förstenad älg med
milsvid krona framför septemberhavets svartgröna fästning...
...om man hade läst det här på ett annat språk hade man ju trott att det var översättarens fel"
haha ja, det är verkligen ett evigt tragglande
i nationalencyklopedien (i bokform, dvs typ 20 år gammalt) skriver någon kultiverad förståsigpåare
"redan 1954 förelåg hans stil färdig: en intensivt visionär dikt, full av precist utmejslade formuleringar, visuellt självlysande metaforer, arkaiska mytmotiv och upplevelser av starkt förtätad livskänsla."
mytmotiv? förtätad livskänsla? bah! allt är bara ett skådespel för att svåra människor ska kunna känna sig svåra ostört från vanliga människor som gillar vanliga, vad hette det, precist utmejslade formuleringar. "en anti-fågel skriande i stjärntomhet", va? han har bara slagit upp ord på måfå eller dragit dem ur en hatt. hattpoesi, det gjorde vi på lågstadiet. det var ungefär såhär. nu har alla svenskar fått varsitt exemplar av tranströmmers bästa av någon gammal överlägsen moster i julklapp och känner sig förminskade och lite dumma. svenska akademiens konspiratoriska egentliga mål. hoppas gurra fröding får nobelpriset postumt nästa år.
*
jaja, ibland är det lite bättre. slutet på storm är faktiskt ganska nice:
vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
högt över trädet
det är liksom.. okej. på nåder.
Kommentarer
Trackback
