gurra f
nu är jag led vid tidens schism
emellan jord och stjärnor.
vår idealism och realism,
de klyva våra hjärnor.
det ljugs, när porträtterat grus
får namn av konst och fägring.
en syn, som svävar skön och ljus
i skyn, är sann som hägring.
men strunt är strunt och snus är snus,
om ock i gyllene dosor,
och rosor i ett sprucket krus
är ändå alltid rosor.
äger tranströmmer varje dag.
dagens kuriosa: de har lektioner i _fäktning_ på operahögskolan. (vid sidan av balett och språk och sång och teater och interpretation och annat mer relevant). det handlar tydligen om att kunna föra sig på scen och kroppspråk och samspel och motspel med de andra aktörerna. så jävla fett.
detta berättade min vän simon idag, som var i örebro på nyårsvisit. han ska flytta till malmö för att gå på den tredje musikhögskolan i raden. han lever på stipendier och att skriva musik. vilket liv, vilket liv. tänk om man kunde och vågade det.