lalala

folk gratulerar varandra till saker och det är ju fint, att man visar att vissa unnar andra människor saker och ting (med vissa undantag) och kanske oftare att man får någonting att säga.

i min värld, och enligt det som är rimligt, gratulerar man folk vid a) en stor genomförd prestation som har gått bra, tillexempel en uttagen masterexamen i nanokemi eller ett körkort, samt b) en oväntad/rolig händelse som gynnat personen i fråga, tillexempel att man fått en lägenhet eller ett jobb eller vunnit på triss. men däremot passar alltså ordet inte in i kontexter som grattis på namnsdagen eller dylikt, där man inte gjort någonting för att uppnå situationen och det dessutom inte var oväntat.

födelsedag är ju det klassiska, man gratulerar och säger grattis eller hurra, eller snarare skriver något av de ovannämnda på facebook eller sms. ibland ringer man och sjunger falskt i personens öra eller målar en bild i paint (jag). vad gratulerar man till? grattis att du lyckats överleva ett år till? grattis att du fortfarande lever? grattis att du är ett år närmare hundra? grattis att du får nya förväntningar och en ny siffra att presentera dig med? egentligen borde man ju säga tack. tack för att du överlever och finns till och fortfarande, ett år sen förra födelsedagen, vill vara en del av mitt liv. eller är det bara för att man gillar tårta som man håller på?

en annan grej som folk håller på och gratulerar hit och dit om är ju förlovningar. men det här är långt utanför allt som jag kan försöka förstå i min fantasi. alltså va?! grattis till att ni, gemensamt har bestämt att kalla er "förlovade" och (eventuellt) gemensamt har lagt 10 papp på ringar. vari ligger gratulationsvärdet? man kan ju säga "vad kul" eller "vad sjukt" eller "jaha minsann" men varförvarförvarför just "grattis"? det är ju inte a) en prestation eller b) någonting oväntat som kommit till en. det är ju bara nån gammal kvarleva av religiöst hittepå. och det är inte ens tillräckligt religiöst för att vara religiöst, duger inte ens till den sämsta av anledningar. en förlovning är inte obrytbar och betyder därför inte ens det. om det var så hade det ju varit lite fett, och dessutom skulle man väl då säga "antigrattis" eller valfri annan negation. nåväl, den viktigaste orsaken är väl dessutom att detta är och förblir de två personernas ensak, sålänge skvallervärdet helt uteblir eller bara för länge sedan blivit ointressant och vardagligt.