hundratrettiofem decibel 02.22
vår grannkorre är sjuka i huvudet, är den allmänna uppfattningen här. de spelar gärna, och ofta, en (1) låt på skithög volym runt fyra på eftermiddagen, sen blir det tyst. de stänger aldrig dörren in mot oss utan delar gärna med sig, vilket är fint, men stört. igår tog de ändå priset, det var lördag men inga ögonbrynshöjande festligheter till synes under hela kvällen, ganska tomt faktiskt. dock klockan 02.22 började de spela gyllene tider och liknande på den högsta volymen jag hört från den korridoren, med baslådornas baslåda, i ungefär en halvtimme. sen blev det tyst. vad är grejen?
just nu kompenserar de med att förgylla mitt sommarjobbssökeri ungefär hundra procent med att spela skitbra musik. och solen i ryggen, jag älskar den här söndagen! vi har också fem rosa rosor på bordet, så himla fint!
klockan är fyra men igår vid den här tiden var den bara tre. sommartid(er). kanske var det det grannkorren ville berätta för mig, det är väl två på natten man ställer om klockorna?
Kommentarer
Trackback
