diktdags
den lever uselt i vår värld,
som ej kan stanna på sin färd,
som ej kan ställa sig och glo,
på ängens gräs som får och ko,
som ej har tid till tidsfördriv,
att se en puppa byta liv,
som ej har allvar nog att se,
hur underbart ett barn kan le.
Ja usel den som irrar, full
av omsorg för sin framtids skull,
och ej har tid att stå och glo,
på ängens gräs som får och ko.
olof lagercrantz
Kommentarer
Trackback
