lalala

om man är tio personer och ska ställa sig i kö i exempelvis karrotten, kan man forma denna kö på 3628800 olika sätt. för att testa alla ordningar i matkön (en formation per sekund) kan man hålla på oavbrutet i 42 dygn. man borde.

i tandläkarväntrummet på hertig karl möter man alltid bekanta ansikten. jag älskar det väntrummet, de har kalle anka. jag tror jag ska börja gå dit på håltimmar och läsa kalle, man slipper prenumerera och sparar därmed pengar. apropå pengar så är det något som tandvården försöker tjäna på mig efter första januari nästa år. det kan dom glömma! mitt besöks sju minuter var fördelade såhär:
4 minuter för röntgenbildstagning (det tog tid för mig att fatta hur man skulle bita i den gula grejen...)
2 minuters samtal med josé tandläkaré om strutsar och svenska bondgårdar
20 sekunders gapande och tillika inspekterande av min välskötta mun
30 sekunder för allehanda artighetsfraser samt att jag fick se de klanderfria röntgenplåtarna
till det läggs någon minut för ifyllande av löjlig enkät ("har du någon gång undvikit sällskap pga fula tänder?"), och otroligt noggrann tandborstning på toaletten.
summa av kardemumma:
året jag fyller 20 t.o.m året jag dör kommer jag behöva betala flera hundra för dessa inalles 20 SEKUNDER av effektivt jobb. det blir ju typ fem minuter på en livstid om man går dit varannat år. flera tusen kronor. snacka om timavgift åt skyarna. jag menar, av de sammanlagt 150 sekunder jag tillbringade med josé tandläkaré talade vi om strutsar i åttio procent av tiden.

alltså:
1, jag ska aldrig mer gå till tandläkaren
2, jag ska själv bli tandläkare

förklaring av nummer två.
som jag sa ovan, jag älskar väntrummet på folktandvården hertig karl. jag gillar auktoritära vitrockade människor och skulle ännu mer gilla att vara det själv. ha några sköterskor som firrar det tråkiga och så är man själv huvudakten i dramat. man får leka lite läkare men slippa biten att ha någons liv på spel, som minst sagt verkar lite nervigt. man får ge leksaker till barn som blir himmelskt glada (vem älskar inte tandläkarleksaker? man riktigt känner hur mycket man förtjänar dem. jag glömmer aldrig min blåa båt!). man kan sätta upp fantastiska bilder i taket. strutsar på svenska bondgårdar tillexempel. man tjänar skitbra (se ovan) och man kan massa saker. folk vet vad en tandis är och man behöver inte förklara så mycket vad man gör. gångbart i alla länder, alla städer. och man kan kombinera tandläkarskap med valthornsspelande för det gör tomas tandläkarn. tandläkare är alltid trevliga, och jag vill bli trevlig. det är fräscht på kliniken och rent på golvet. jag gillar verkligen ordet klinik.
det finns ju några nackdelar också, att glo i munnar och kvävas av andedräkter dagarna i ända, vara barnens mardröm och att man måste lära sig allt om tänder. otroligt ointressant kroppsdel i den ändå ganska så intressanta munnen. munnar kommer jag hata och antagligen kolla på folks öron när dom pratar.
ja mina kära vänner, detta tål att tänkas på. det är ju fem års utbildning och typ 20.0 i intagningspoäng.

men jag älskar ju verkligen väntrummet...

höhöhö,

minus:
nu vill jag höra hur du har haft det idag, började min mamma oskyldigt men jag förstod direkt att hon hade något allvarligare på lut. och mycket riktigt, med allvarlig men samtidigt smått road min berättar hon att det hon länge befarat har hänt - mina renlighetsmaniska grannar har börjat klaga på den något bristande städningen av trapphuset. jaaa okej vi har inte städat helt regelbundet, och oookej inte alltid lagt ner vår yttersta möda. men vad är det för grej egentligen? det är ett hus med 29 lägenheter där allas smutsiga fötter vandrar i samma trappor, som otaktiskt nog är vita. VITA golv, hur fan tänker man då? jaivartfall så har de nu i styrelsen enhälligt bestämt tid för denna städning (fredageftermiddagar!) och jag känner redan hur allas kritiska det-ska-vara-rent-till-helgen-ögon är på oss. och jag känner mig själv och vet att bättringen kommer vara otillräcklig deras behov, då jag kommer ha svårt att motivera det själv.. jag ger blanka fan i blanka golv (precis som människan som ställt in ett tiotal döende bladfällande växter i trappen vars enda funktion tycks vara att vi ska få mycket att sopa) men det finns de som inte gör det. jag hade svårt att ta mor och syster på allvar när de sa att det här kunde hända. men nu vet jag, förlåt. (jag kommer få sparken, och inte vilken spark som helst, DEN HÅRDA SPARKEN)

plus:
men min räddare i nörden, slebbis, kommer till min undsättning och schlänger upp ett potentiellt jobb åt mig. jag tror tyvärr det innefattar lite städning det med, och det är (det vet alla som varit i min residens) inte min kopp av te direkt. men det kommer vara lättare att motivera. just detta är ett jobb jag länge ogillat starkt att slebbis har haft för det har berövat mig hennes sällskap många goda stunder (som kunde varit godare med henne) men jag ser alla chanser att försöka finansiera mitt allt dyrare leverne. imorgon är det jag som ringer och söker jobb (AAAAAAAAAH läskigt, det här är inte sånt som jag gör! ingår inte i min vokabulär, etc.) rebban tror på mig iallafall:
rebecca säger:
men sköt det lite smooth
imorgon är också min personligt satta deadline för avklarat CVskriveri och inskick av detsamma till diverse blomsterhandlar. och jag ska ringa hornisten på operan i stockholm. det är läskigt också, fast jag inte lider av telefonskräck, jag och simon fick göra telefonpratsmanus i bilen från karlskoga. värt!

noll:
eftersom jag hade både rubriken plus och minus (fast i fel ordning jag skäms oerhört för det antiestetiska i detta!) måste jag ju slänga in noll också. vad är noll? labrapportskrivandet, projektarbetandet, pengarna, antalet radiostyrda IR-kanonförsedda helikoptrar i mitt hem. och noll koll på det mesta kan jag känna.
men jag är glad ändå. jag är glad ändå.

clara är en kvinna av kaliber som vet hur man gör så att det blir som sig bör. clara och johanna borde starta konditori, de skulle bli miljonärer på en kvart. adertonfödelsedagsfest i cocktailpartyanda igår alltså. det var otroligt uppstyrt och fullt av finklädda fantastiska människor! eller inte fullt, för det skulle krävas tusen pers för att fylla det enorma huset, jag har sällan skådat något större. ett rum var hemmagymnastiksal med ribbstol och barr och boxningsboll liksom. och pingisbord! denna såkallade sport (sällskapsspel!) förädlades med balettregler emellanåt och var allmänt regellöst för det mesta.  kvällen flöt på och den enskilda sak som roade mig mest var att en dude förväxlat mitt allmänna tilltalsnamn lorven med normen, haha, ja det kan ni få kalla mig det är lungt för min del! sprid ordet

vivace är ett jävla tempo. det låter ju som att det ska vara harmoniskt och lungt med ett så vackert ord. men inte det!
men ingen skada skedd jag läste rätt och spelade näst intill rätt och det bästa är att nervositeten var som bortblåst! borta med vinden! ingenting, noll och intet! och det lät bra, som horn ska låta, sa de. musikhögskolan nästa.

i bamses skola, lektion 3 främmande länder, från tidigt åttiotal läser vi följande:
"det finns mycket att se i indien och många människor bor det där också, nästan 450 miljoner. kina är det enda land där det bor flera" och "vet du att var fjärde människa är kines? det finns sjuhundramiljoner, och så många människor finns inte i hela europa"
ÅH HERREGUD det går så fruktansvärt fort. den enkla kalkulationen 700 mille gånger fyra ger oss ynka 2,8 miljarder. det är vad nu endast kina och indien innehar tillsammans, knappt 25 år senare. snart är det sju miljarder människor på jorden! bara i år, på 26 dagar, har det fötts nio miljoner nya människor, lika många människor som det bor i sverige. det är över nu. gör nåt!

ka-ta-strof!

josefin säger:
KRISTER PETTERSSON
el aquario säger:
yo
kul
försökte han mörda dig?
josefin säger:
ja fast bara några gånger
el aquario säger:
men dåså
josefin säger:
så det var lungt
nu ska jag gå på hans konsert ikväll
el aquario säger:
jag ska på modevisning
josefin säger:
FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN
HELVETE
ÄR DET IKVÄLL?
RÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖV
el aquario säger:
japp
men jag kan låtsas vara du
josefin säger:
ja snälla gör det
el aquario säger:
tar på mig en brun (eller vad farao har du för hårfärg just nu? tänker inte på sådant) peruk, gröna linser och går med böjda ben hela tiden
får klämma på mig lite nättare skor också
och skratta högre
 
josefin säger:
hahahaha
hahaha
jag har mört hår
hahaha
el aquario säger:
mört!
josefin säger:
MÖRT jag menade mörkt
haa
el aquario säger:
hahaha
jag vill också ha mört hår!!!
MÖRT
josefin säger:
mööööööört! mört pörtma

* * *

kvällen vad sjukt rolig jag skrattade konstant bara för att jag var så himla glaaaaad.
det är sånt som bara inte händer. underbart

det finns inget ställe som heter ballefjongberga, till allas stora sorg (men snart styr stina upp)
det finns däremot ett ställe som heter hee-lursteg.
man förstår ju vad de gör där hela dagarna, går lurgången© och säger "heheeee?"©.



idag var det nattinnebandyträning i lundbyskolans minimala idrottshall, taggat.
ikväll blire satin, utgång för första gången sen tidig december. det kommer bli kul!

jag måste till kenya!




(ps, lemalian är vackrast i världen)

och jag känner mig fortfarande som en zombie...

stressframkallande klump i halsen:



apropå thereminer så är det sista terminen på gymnasiet nu,
det känns... GALET. tjugotre terminer skolgång gångna, en enda ynklig kvar. i örebro alltså. och på ett bra tag. det är både på tiden och alldeles för snart.
jag har världens sämsta schema med långa dagar och onödiga håltimmar. men det är lite nya ämnen och det är ju roligt. religion och astronomi, och så har vi ny mattelärare. religion verkar lovande, hasse börjar med "detta är en lätt kurs och ni alla kommer få bra betyg" och det är ju skönt och avstressande. det blir nog mest diskussioner och det kan nog vara riktigt kul i min klass. sen är det astronomi med kjellan och en väldigt random grupp. efter att ha letat stjärnbilder i en stjärnkarta i 40 minuter gick vi upp på karros tak och beskådade observatioriet som där står. med en mekanisk stjärnkikare från förra sekelskiftet kunde vi i dagsljuset spionera på en gubbe som satt och åt glass i ett fönster på sjukhuset. det var som att han var en meter bort och man såg vad det stod på böckerna i bokhyllan bakom honom. insane mad crazy galet att det finns sådana resurser på karroskolan, som näst intill aldrig används. skam på torra land, det borde ingå i rundvandringen första dagarna! sjukhusspionage på schemat!

klockan fem vaknade jag med den infernaliskaste mensverk jag haft på många herrans år. jag trodde jag skulle dö, eller iallafall kräkas och svimma, och låg i två och en halv timme i fosterställning och försökte tänka på något annat, men det går ju som bekant inte att låta bli att tänka på något. isbjörnsparadoxen.

karens karens. är det inte vattkoppor är det luftrörskatarr är det feber är det mensverk. jag är konstant sjuk, det är inte klokt. oh immunförsvaret, where art thou? det är bara att ta vara på tiden, skriva projektplan för thereminbygget, öva på brahms och läsa kokbok för kannibaler, illustrerad vetenskap eller hp7, samt lyssna på radio (alternativt chromeo - needy girl på repeat) låter som en bra deal i mina öron.

jahaja, vad missar jag i skolan idag då? ingen vet ingen vet, jag har tappat bort det nya schemat i ren protest för det var så jädra kasst. vem vem VEM hittade på att "om man går natur får man skönast schema och minst att göra i trean" blöblöblö MY ASS det är lurendrejeri, lögn och förbannad dikt! sammarna har glidarschema som alltid, vi har mördarschema som alltid. fredagarna innehåller TVÅ förbannade håltimmar, hur hur hur kan man schemalägga så? uuuurk. men jag ska ju inte klaga, jag är ju ändå inte i skolan. astronomi skulle jag ha idag sa amandamedkollen, och det verkar ju faktiskt som världens bästa ämne. om vi får kolla i stjärnkikaren på karros tak, vill säga. fan vad fränt.

ikväll ska jag preparera min kropp med några liter värktabletter och åka till karlskoga, av alla sveriges skabbiga städer, och spela tredjehorn i en, vad jag hört, bra amatörsymfoniorkester. brahms. kan bli bra, kan bli pinsamt, kan bli succé, kan bli katastrof. spännanande... men jag har ju simon!

jag vet att jag har rätt
och jag vet att det spelar ingen roll för ingenting
ingenting
blir bättre av att bråka



den här helgen har vart nice trots att jag hostar likt en lungsjuk
naproxen och lite vilja gör att man slipper springa ikapp sitt liv när man väl blir frisk,
nackdelen är att man aldrig blir frisk. jag blir fan aldrig frisk.
i fredags åkte vi till arboga och till det brattska huset för världens trevligaste middag och igår var det birgers jamesbond-bjudning, uppstyrdare får man leta efter. idag har jag bara varit arg, förutom när jag kollade på hitta nemo då skrattade jag konstant. nu är jag arg igen. och lyssnar på björn rosenström. för det är kul, inte för att det är bra någonstans, för det är det verkligen inte.

"14 timmar räknas inte som sömn utan att gå i ide. Jag sover typ 14 timmar PÅ EN VECKA!"


varför gör man något sådant urbota fånigt? jo jag har vart i åre jag har vart i åre jag har vart i åre!
det var svinkul och utvecklande på alla möjliga sätt, vi skrev en dikt om det på bussen hem:

Ånn the way - ett tack i diktform
Upp i onsdagsottan vi starta, iväg till Åre för att parta.
Inpackade och klara vi var, iväg till Ånn det bar!
Tanterna med allt sitt garv, vi fick vara med om mycket larv:
Mus-Olle, en kille på landet, fick genast en given plats i bandet!
Holst fick vi musicera och vi fick lära oss att dirigera.
i backen var det jättekul, elva dagar efter jul,
i backen var det fart och fläng, men skönast var det i vår säng.
Men Peter med sina trumpeter, åkte inte en enda meter.
Niclas viftade med pinnen, och gav oss många vackra minnen,
han säger, när klarinetterna velar, "det är inte erat fel att saxarna spelar!"
Bussiga Kattis körde många mil, i en väldigt avlång bil.
Kajsa är våran supermor, tar hand om allting där vi bor.
Andreas - är det här vatten eller snor? Är inte du min bror?
Astrid, Eva, Ingegerd och Maria, Vi vill nästan till er fria!
Tillsammans skapade vi alla en vacker klang, när vi inte var ute i stormen och sprang.
Vi älskar er alla så mycket det går, och vi ser fram emot i vår, och nästa år,
nu fäller vi en avskedstår!

Av Kristina, Jennie, Josefin och Petter
på bussen hem från AUMKs läger i Ånn, 6 Jan -08.


jaaa ungefär så var det, och lite till såklart:

jag tycker 2008 är snyggt att skriva, rent estetiskt alltså.

när jag nedan sammanfattade mitt år 2007 kände jag att jädrar vad långt det har varit. långt och händelserikt. men det har gått fort också, på samma gång. hur är det möjligt? paradox paradox

året började brutalt med resolut väckning av mor för att vi skulle kolla på nyårskonserten i wien. klockan tolv är otta på nyårsdagen. och imorgon måste jag gå upp halv sex. livet är hårt men åre är snart vårt. fan vad kuuuuuuul!






höhö hej igen, jag och camilla kom med på vimmelbild på satin! woohohohooow tjejerna mot killarna! fan vilken bragd (eller inte) men det är min första! camille goes superdupersnyggis jag ser ut som en storhuvad dvärg YEAH!