lalala

idag var sista skoldagen. sista skoldagen på första terminen, nu är bara tentaveckan kvar sen är det jul och allt som är kul! hydrology and aquatic ecology är slut slut slut och kommer aldrig mer tillbaka. nu fick den här jävla granen som vi har byggt upp av "presenter" från lärarna hela terminen äntligen sin svårförtjänta stjärna i toppen iochmed redovisningen av riseberga river restoration. aldrig mer aldrig mer. så långt ifrån det jag ska jobba med man kan komma. och det blir femma för World Environmental Team, WET, så det bara skriker om det! och den kollektiva lättnaden när vi gick ut ur rummet: dödens kurs är slut! för att hänvisa till tidigare spaning, så är det här ett klockrent exempel på något som skenbart gått mot oändligheten (och vidare) men nu konvergerat (i ett ändligt gränsvärde, en potentiell femma)
man inser att man har klagat lite för mycket när folk, såhär sista skoldagen, kommer fram och säger jaha, josefin vart tar du vägen till våren då? vad är det för utbildning du ska byta till? haha. jag klagar nog lite väl mycket. (rätt svar: jag ska gå kvar)

igår var det tidernas julstämning här i korridoren med julestök, julebak, julekonsert och julefest! det bakades lussebullar och peppisar och knäck och kola. framförallt pepparkakor är kul, för man får verkligen chansen att uttrycka sig själv på ett kreativt sätt. för ett år sen i juletid, två veckor efter muck, bakades det handgranater och ak-femmor medan årets pepparkaksdeg formades i utbildningens tecken. karin, som pluggar sjukgymnast, gjorde ben. nyckelbenet och båtbenet och hundbenet och byxbenet. och jag, som nörd, bakade alla integralkalkylens delar. integraltecknet, oändligheten, x, y, siffror och dx. louise gjorde en kungöl och amalia diverse genetalier. inte för att hon ville utan mest för obligatoriet (som jag aldrig förstått mig på).

sen kom gästerna och det bjöds bullar och allsång och julstämning. olov hade sönder min EF300pepparkaka, men i god vilja att hänga upp den brevid bertil och bengt (avbilder i pepparkakor av våra två stammisfåglar på talgbollen utanför fönstret) den fantastiska affischen förtjänar ju att spridas för vinden:

när mina kära klasskamrater (eller kursare som det tydligen heter numera, men jag känner mig inte så vuxen än) kom och såg min pepparkaksintegral fick vi snilleblixten att GIVA DENNA TILL JONAS. sagt och gjort. vi skrev en dikt om hur han har inspirerat oss och la i en burk med rosett. han fick den idag (efter att han signerat klart matteböckerna. det bildades en lång kö. jag deltog inte utan kollade med empatiskamkänslor på, det var pinsamt tyckte jag, men ändå värmande!) och så glad han blev för julklappen. när han läste raden om att vi inte kommer göra annat än räkna matte i jul (vilket förstås var ironiskt från vår sida) svarade han att vi där hade en sak gemensamt. skillnaden var ju att ironi helt saknades från hans sida (även om han försökte dölja det). så fint! SÅ fint! följetången om jonas har fått sitt lyckliga slut.

vi vill tacka dig för all inspiration, derivering, summor och integration, maclaurins, lagranges och eulers briljans, har du förmedlat och satt oss i trans. nu tycker alla att matte är kul, vi kommer inte göra nåt annat i jul, tur att kursen endimensionell analys, går att kombinera med pepparkaksmys! god jul och gott nytt år önskar vi på W, hoppas pepparkaksfunktionen kan få dig att le!

glädjens dag!


en rätt kul grej:

det går en halv film på bio. det är ganska kul när man tänker på det så. halva filmen för hela priset. (harry potter 7)