rätt fram - tadam
det
är
så
soft
med
folk som inte håller på och knusslar och larvar sig och talar ner sig själva och sina prestationer. igår satt jag och hängde med tre personer som försökte plugga med varandra, jag störde lite lagom och frågade dem sen alla tre om de ville följa med på en grej som hände och skedde. två bangade med det vanliga "alltså jag måste verkligen plugga!" medan den tredje helt enkelt sa "alltså, jag skulle ju lätt klara tentan om den var nu. så jag kan följa med" ha! sen berättade jag för samma person att jag slutade dricka mjölk runt mellanstadiet för jag tyckte det vare gross och omoraliskt, varpå han säger "då hade du en högt utvecklad moral redan då" varpå jag helt enkelt säger att det stämmer mycket bra och stämmer faktiskt fortfarande. inget knusslande. sedan pratade jag med min vän josefin som helt ogenerat berättade om hur fruktansvärt begåvad hon i sin ungdom var på friidrott och då specifikt längdhopp och att hon antagligen hade kunnat gå (läs hoppa) långt om hon hade fortsatt. jag tvivlar inte. bara konstaterade tillsammans med henne att jävlar vad fett. sen firade vi ellen som har tagit sin masterexamen i nanokemi och hon berättade stolt om de jobb hon sökt som hon säkerligen skulle få. det klart, varför inte. sen åt vi mat på fin restaurang med en kypare som chillade järnet och bju på gratis förrätter med fina (läs löjliga) namn och inte brydde sig om att plocka bort tallrikarna och drog lite skämt och inte riktigt fattade vad vi beställde och var lite otrevlig. skön dude. sen hade jag missade samtal från en person helt utan förpliktelser att ringa som han lovat (här kan man ju resonera att ett löfte är en förpliktelse i sig, men det brukar ju inte direkt fungera så vad jag hittills erfarit), men ändock gjorde detta enligt principen som behandlas ovan. sen blev jag sjuk och sitter inne under täcken och lyssnar på beatles på youtube, och lägger märke till hur många låtar de har gjort och lyckade saker, lyckad kärlek och saker som är nice, typ "you like me too much and i like you" och "im happy just to dance with you" och "you know my name, look up the number". inget knusslande.
arkeologi, så roligt som det kan bli!
två veckor in på arkeologiutbildningen går jag fortfarande runt och ler fånigt och inleder varje ny bekantskap och varje nytt samtal med att berätta allt jag lärt mig om arkeologi, utom mina nya arkeologibekantskaper som jag inleder med att, i samförstånd, le åt något arkeologiskt fynd, eftersom hela utbildningen är ett fynd i sig! mysmysmysmysmys, däremot larv att behöva läsa fackböcker. jag känner, något tvetydigt måhända, att LTH aldrig känts mer rätt samtidigt som det är avlägset som aldrig förr.
tid. det är både något man studerar och något man har när man studerar arkeologi. det är extremt fascinerande med perspektiv på det mänskliga levernet genom tiderna och hur saker blivit till och framförallt fascinerande är det att vissa saker tog en sån evinnerlig tid att hitta på! det arkeologiska tidsperspektivet och det geologiska är ändå lite släkt. tid är också något man har enormt mycket av. det ska, enligt utsago, användas till såkallade självstudier, men det är ingenting som jag ägnar mig åt eller ens har för avsikt att ägna mig åt förrän det är kris och panik. därför hinner man både spela innebandy och i två orkestrar och gå på gym och hänga i collektivet och ändå ha tid över att se en film om dagen och läsa skönlitterära böcker. #mittlivärbättreänditt
tankar för dagen
det här med gratulationer.
en annan grej som folk håller på och gratulerar hit och dit om är ju förlovningar. men det här är långt utanför allt som jag kan försöka förstå i min fantasi. alltså va?! grattis till att ni, gemensamt har bestämt att kalla er "förlovade" och (eventuellt) gemensamt har lagt 10 papp på ringar. vari ligger gratulationsvärdet? man kan ju säga "vad kul" eller "vad sjukt" eller "jaha minsann" men varförvarförvarför just "grattis"? det är ju inte a) en prestation eller b) någonting oväntat som kommit till en. det är ju bara nån gammal kvarleva av religiöst hittepå. och det är inte ens tillräckligt religiöst för att vara religiöst, duger inte ens till den sämsta av anledningar. en förlovning är inte obrytbar och betyder därför inte ens det. om det var så hade det ju varit lite fett, och dessutom skulle man väl då säga "antigrattis" eller valfri annan negation. nåväl, den viktigaste orsaken är väl dessutom att detta är och förblir de två personernas ensak, sålänge skvallervärdet helt uteblir eller bara för länge sedan blivit ointressant och vardagligt.
folk gratulerar varandra till saker och det är ju fint, att man visar att vissa unnar andra människor saker och ting (med vissa undantag) och kanske oftare att man får någonting att säga.
i min värld, och enligt det som är rimligt, gratulerar man folk vid a) en stor genomförd prestation som har gått bra, tillexempel en uttagen masterexamen i nanokemi eller ett körkort, samt b) en oväntad/rolig händelse som gynnat personen i fråga, tillexempel att man fått en lägenhet eller ett jobb eller vunnit på triss. men däremot passar alltså ordet inte in i kontexter som grattis på namnsdagen eller dylikt, där man inte gjort någonting för att uppnå situationen och det dessutom inte var oväntat.
födelsedag är ju det klassiska, man gratulerar och säger grattis eller hurra, eller snarare skriver något av de ovannämnda på facebook eller sms. ibland ringer man och sjunger falskt i personens öra eller målar en bild i paint (jag). vad gratulerar man till? grattis att du lyckats överleva ett år till? grattis att du fortfarande lever? grattis att du är ett år närmare hundra? grattis att du får nya förväntningar och en ny siffra att presentera dig med? egentligen borde man ju säga tack. tack för att du överlever och finns till och fortfarande, ett år sen förra födelsedagen, vill vara en del av mitt liv. eller är det bara för att man gillar tårta som man håller på?
en annan grej som folk håller på och gratulerar hit och dit om är ju förlovningar. men det här är långt utanför allt som jag kan försöka förstå i min fantasi. alltså va?! grattis till att ni, gemensamt har bestämt att kalla er "förlovade" och (eventuellt) gemensamt har lagt 10 papp på ringar. vari ligger gratulationsvärdet? man kan ju säga "vad kul" eller "vad sjukt" eller "jaha minsann" men varförvarförvarför just "grattis"? det är ju inte a) en prestation eller b) någonting oväntat som kommit till en. det är ju bara nån gammal kvarleva av religiöst hittepå. och det är inte ens tillräckligt religiöst för att vara religiöst, duger inte ens till den sämsta av anledningar. en förlovning är inte obrytbar och betyder därför inte ens det. om det var så hade det ju varit lite fett, och dessutom skulle man väl då säga "antigrattis" eller valfri annan negation. nåväl, den viktigaste orsaken är väl dessutom att detta är och förblir de två personernas ensak, sålänge skvallervärdet helt uteblir eller bara för länge sedan blivit ointressant och vardagligt.
mamma och diaz
idag fick jag höra att jag var så lik en kändis att jag nästan var hon och hon som påstod detta var seriöst förvånad att folk inte sa det till mig varje dag. vilken kändis, tänker alla kollektivt just nu, och svaret är alltså..... cameron diaz. say what?! hahah
Angående språk - danska och norska räknas inte till främmande språk!
Var glad att du inte har böcker på finska - då är det främmande, ja och kinesiska räknas som svårt och det kanske du har
här har alltså mamma själv definerat vilka språk som räknas som främmande och svåra. gotta love it
alltså jag älskar min mamma, hon skickade precis mail med massa bra one-liners. samples:
Du kanske får ställa cykeln och gå - du har inga dubbdäck. (hur vet mamma det här? var kom det ifrån?)
sen hade jag skrivit att vi ska läsa böcker på danska i arkeologikursen och att detta gjorde mig lite upprörd:
Angående språk - danska och norska räknas inte till främmande språk!
Var glad att du inte har böcker på finska - då är det främmande, ja och kinesiska räknas som svårt och det kanske du har
här har alltså mamma själv definerat vilka språk som räknas som främmande och svåra. gotta love it
snörebro
marken är vit, kall och mjuk. imorgon ska jag gå ut i den när solen skiner på den.
mitt liv på karenstid:
dagens roligaste: det finns en hemsida som heter kolla.tv, alltså kolla punkt teve. den är bra om man ska kolla på tv och vill veta vad som går. idag har det gått: mr and mrs smith, bbcprogram om antikens städer, hinsehäxan del 1 och kulturnyheter. blandannat. fast förstnämnda fanns inte med på kolla punkt tv för den hade jag köpt på överskottsbolaget för riktiga pengar. jag har också läst tidskriften allt om historia och den tillsammans med antikens städer har gjort att jag nu vill bli arkeolog 1, för att man får gräva och borsta ömtåliga gamla saker med penslar i varma gropar i typ irak hela dagarna och 2, för att man kan hitta dinosaurieskelett kanske en dag. jag har nog alltid burit denna längtan inom mig, det känns som att jag har hittat hem! och så kan ni kalla mig the ark igen.
nåväl, imorgon kommer jag räkna mig själv som helt frisk och alla människor jag träffat och som senare beklagar sig över plötsligt illamående och följder av detta kommer jag spela helt oförstående inför. (alltså det är lugnt på riktigt. tror jag)
inte vilken dag som helst
jag är uttråkad och uttorkad, och dessutom väldigt kaffesugen.
rubriken syftar till att jag är mycket ovan vid att ha tråkigt. vilket kanske är bra. och enligt all gammal föräldraklyschighet är det bra att ha tråkigt ibland. jag kan inte annat än hålla med, jag styr just nu upp mitt liv lite. apropå klyschor. kolla kurser på antagning.se är inte bara roligt, det är inspierarande också.
när man har tråkigt läser man också roliga böcker och ser roliga saker på rörlig bild. gårdagens tips var en olycksalig barnfilm och dagens måste ju då bli kalle linds bok människor som gått till överdrift som jag fick av cajsalisa i gåbortpresent. rolig och går att läsa ett kapitel var man vill när man vill. påminner lite om vem är björn och vem är benny? till språk och utformning.
imorgon är sannerligen inte vilken dag som helst, då är det äntligen dags för årets mest hypade sportutövning - cul ska det bli.
rubriken syftar till att jag är mycket ovan vid att ha tråkigt. vilket kanske är bra. och enligt all gammal föräldraklyschighet är det bra att ha tråkigt ibland. jag kan inte annat än hålla med, jag styr just nu upp mitt liv lite. apropå klyschor. kolla kurser på antagning.se är inte bara roligt, det är inspierarande också.
när man har tråkigt läser man också roliga böcker och ser roliga saker på rörlig bild. gårdagens tips var en olycksalig barnfilm och dagens måste ju då bli kalle linds bok människor som gått till överdrift som jag fick av cajsalisa i gåbortpresent. rolig och går att läsa ett kapitel var man vill när man vill. påminner lite om vem är björn och vem är benny? till språk och utformning.
imorgon är sannerligen inte vilken dag som helst, då är det äntligen dags för årets mest hypade sportutövning - cul ska det bli.
men shitasså
är det här officiella bli-ihop-dagen eller vad är det frågan om. jag har tre vitt skilda såkallade vänner (facebookvänner alltså, men noll och intet knutet till varandra) som idag har ändrat till en sån puttinuttig såkallad status. kan människor 1, fatta att deras tvåsamhet angår de två inblandade allena och verkligen inte mig och 2, sluta tro att facebook är nåt jädra.. socialt nätverk. suck.
skvaller var så mycket roligare på den gamla goda tiden
nåväl, det är inte bara detta och magsjukan som gör mig bitter, också faktumet att cajsalisa fick åka hem tidigare, att hemmet nu är bäbislöst och att jag inte kan träffa matilda ikväll pga ovanstående sjukdom. just det, min roliga kvällskurs krockade med orkestern också. all bad all bad.
NÄE jag skämtar bara, för jag såg just en skitbra film som alla borde se! den heter Lemony Snickets berättelse om syskonen Baudelaires olycksaliga liv
skvaller var så mycket roligare på den gamla goda tiden
nåväl, det är inte bara detta och magsjukan som gör mig bitter, också faktumet att cajsalisa fick åka hem tidigare, att hemmet nu är bäbislöst och att jag inte kan träffa matilda ikväll pga ovanstående sjukdom. just det, min roliga kvällskurs krockade med orkestern också. all bad all bad.
NÄE jag skämtar bara, för jag såg just en skitbra film som alla borde se! den heter Lemony Snickets berättelse om syskonen Baudelaires olycksaliga liv
spännande och givande träningsform som passar alla
en ganska udda facebookreklam?
gurra f
jag återkommer ofta till gurra, när man tex är led på saker och ting eller sugen på snus kommer den här lätt upp i huvudet:
nu är jag led vid tidens schism
emellan jord och stjärnor.
vår idealism och realism,
de klyva våra hjärnor.
det ljugs, när porträtterat grus
får namn av konst och fägring.
en syn, som svävar skön och ljus
i skyn, är sann som hägring.
men strunt är strunt och snus är snus,
om ock i gyllene dosor,
och rosor i ett sprucket krus
är ändå alltid rosor.
äger tranströmmer varje dag.
dagens kuriosa: de har lektioner i _fäktning_ på operahögskolan. (vid sidan av balett och språk och sång och teater och interpretation och annat mer relevant). det handlar tydligen om att kunna föra sig på scen och kroppspråk och samspel och motspel med de andra aktörerna. så jävla fett.
detta berättade min vän simon idag, som var i örebro på nyårsvisit. han ska flytta till malmö för att gå på den tredje musikhögskolan i raden. han lever på stipendier och att skriva musik. vilket liv, vilket liv. tänk om man kunde och vågade det.
